Anna-Karin Nyberg: Digitalt entreprenörskap

Vad betyder digitaliseringen för det goda samhället? Internetforskaren, författaren och entreprenören Anna-Karin Nyberg pratar på NMW om framtiden tillsammans med en utbredd digitalisering. 

Vad har Isabella Löwengrip, Therese Lindgren och Jockiboi gemensamt? Dem alla är digitala entreprenörer och makthavare på nätet.

– Dem är så kallade influerare och använder teknikens funktionalitet för att styra hur vi tänker, äter och klär oss.

I en samhällsdigitalisering där det finns mer information att tillgå än vi kan sortera ut, fungerar dem som kuratorer. Dem kurerar informationen och skapar ordning i kaoset.

– Vi har svårt att acceptera att detta är ett jobb och se ett värde i det.  Digitala entreprenörer engagerar, väcker känslor och berör. Trovärdighet är viktigt, annars kan man inte leva på det, säger Anna-Karin Nyberg.

Stiftelsen för strategisk forskning menar att många jobb kommer att försvinna inom en 20års period. Arbeten som datorer kan utföra bättre än människor kommer att försvinna ur ett mänskligt perspektiv.

– Men vi är bättre än datorer på kreativitet och innovation. Vi måste bara träna unga på att lösa problem, säger Anna-Karin Nyberg.

Den samhällsdigitalisering som vi lever i  bidrar till förändringar i våra relationer till arbete och privatliv.

– Vi som befinner oss i den digitala förändringens öga just nu är en testgrupp för det nya samhället. IT-branschen tar ökat ansvar och influerare påverkar riksdagsvalet. Posters i bolagsstyrelser kommer att tas upp av personer som Jockiboi, säger Anna-Karin Nyberg.

” Varför sitter du här och gråter?”

Linus Thörnblad är friidrottaren som efter endast 2,5års träning kvalade in på topp 10-listan över världens bästa juniorer. På NMW pratar han om utmattningsdepression och psykisk ohälsa. 

Som ung, lovande höjdhoppare förväntades Linus alltid att prestera på topp och han tränade oavsett om han var sjuk eller skadad.  2009 var han ute och joggade och ramlade ihop efter att han fått en känsla av en kniv i ryggen.  Efter det eskalerade smärtan och röntgen visade på frakturer i bäckenet. Trots det fortsatte han sin träning och ignorerade alla varningssignaler.

– Jag tänkte bara på mitt mål och inget annat. Jag skulle till VM till vilket pris som helst. Jag valde smärtstillande och träning istället för ett socialt liv, säger Linus Thörnblad.

Där slutade han på en fjärdeplats och efter tävlingen kommer han på sig själv med att sitta under läktaren och gråta. Något han aldrig tidigare gjort i idrottssammanhang.

– ”Varför sitter du här och gråter” var det första jag tänkte. Men det var som att någon hällt en hink kallt vatten över mig, säger Linus Thörnblad.

Efter det sov han för det mesta och kände sig sjuk och hängig.

– Jag ville så gärna träna och tävla men det gick inte. Jag fick hög puls, sämre syn och kunde inte jogga. Men läkarna hittade inte något fysiskt fel på mig, säger Linus Thörnblad.

Diagnosen blev till slut psykisk och fysisk utmattning. När det blev tid för vila och återhämtning blev allt svart.

– Jag sov 20 timmar per dygn och ställde klockan för att äta. Det tog 3 timmar att ta på sig byxorna, säger Linus Thörnblad.

Det fanns inget annat val än att sluta med det han älskade att göra allra mest. Linus valde att bli offentlig när han bestämde sig för att avsluta sin karriär.

–  Jag fick en helt annan respons än jag hade trott att jag skulle få. Många människor var stöttande och kände igen sig. Men inte många pratar öppet om sin psykisk ohälsa, säger Linus Thörnblad.

Efter det kom förfrågan om att börja föreläsa om sin upplevelse.

–  Det är ett sätt att sprida budskap, ta bort tabun och bryta förutfattade meningar om psykisk ohälsa. Lyfta vad det egentligen innebär. Och lära sig att acceptera det, säger Linus Thörnblad.

– Man måste våga fråga om hjälp och våga ta emot hjälp. Men också att våga fråga hur någon mår på riktigt, avslutar Linus Thörnblad med.

”Att hitta historierna är som att gå på skattjakt ”

För tionde året i rad delas Eric Forsgrens dokumentärfilmspris ut under dokumentärfilmsdagen i Studio Acusticum. Årets pristagare är Maud Nycander.

– Det känns naturligtvis fantastiskt att vinna, säger Maud Nycander.

Hon berättar att vinsten har två roliga aspekter.

– Det är en väldigt stor ära och det är dessutom mycket pengar, vilket ju är helt underbart.

Priset har delats ut sedan 2008 då Eric Forsgren avsatte en miljon kronor till ett pris för framstående dokumentärfilmare. Med sin prissumma på 100 000 kronor är priset ett av de största i Sverige. Maud Nycander är den tionde och sista pristagaren och vinner årets pris för sina samlade verk. Bland annat står hon bakom filmer som Palme, Nunnan, Vägens ände och Citizen Schein.

– Det roligaste med att göra dokumentärfilm är att man får komma in i andra världar som man annars inte känt till. Jag har till exempel gjort film inifrån en sluten avdelning inom psykiatrin. Och att få vara där som en betraktare och berätta en historia från ett sånt område är otroligt roligt. Att hitta historierna är som att gå på skattjakt, säger Maud Nycander.

Hon anser att dokumentärfilmen idag går att jämställa med den klassiska romanen eftersom den tillåter tittaren att komma nära andra människor på ett sätt som bara böcker tidigare kunnat.

– Idag har dokumentären en slags fördjupande funktion där den låter tittaren eller lyssnaren att komma under huden hos en annan människa. Dessutom är dokumentärer ett bekvämt och lustfyllt sätt att ta del av andra människors berättelser och historier.

I framtiden tror Maud Nycander att dokumentären kommer att få en ännu viktigare roll.

– Idag är mycket så ytligt och då längtar man efter något som är mer fördjupande. Vi lever i ett snabbt informationsflöde med ett behov av att reflektera och stanna upp. Och det behovet tror jag att dokumentärfilmen kan fylla.

 

”Vi kan skapa en norrländsk superregion”

Hur får vi dataspelsindustrin att växa i norr? Det är huvudfokuset när Arctic Game Lab gästar NMW. 

Arctic Game Lab startades 2015 och är en satsning mellan fem kommuner. Det är Boden, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå som arbetar för att skapa förutsättningar för en starkare dataspelsindustri i norra Sverige.

— Vi arbetar för att säkerställa att vi har ett ekosystem där datorspel kan utvecklas och att unga ska kunna utbilda sig och arbeta inom dataspelsindustrin här, säger Jeanette Nilsson, ordförande för Arctic Game Lab.

Idag erbjuds olika utbildningar inom spelutveckling i städerna och Skeleffteå ligger i framkant, med bland annat 18 olika spelbolag. Men Norrland, och främst Luleå, har mycket kvar att göra enligt Michael Stenmark på Arctic Game Lab.

— Det finns ingen spelindustri i Luleå trots satsningar, och Luleå har bäst förutsättningar här uppe.

Vidare tycker han att spelindustrin ska ses som en tillväxtfaktor och att man ska nyttja möjligheten att kunna jobba var som helst.

— Kontoret för Minecraft hade kunnat ligga i Svappavaara. Du kan bo i Kvikkjokk och göra spel för hela världen. Det är styrkan i den här branschen. Du kan bo i vilken by som helst och göra vad som helst.

För att få dataspelsindustrin att växa i norr gäller det att skapa förutsättningar och mötesplatser.

— Det är viktigt att visa att det är en stor industri, den växer snabbast i hela världen och den går att jobba med överallt. Utan den blir vi omsprungna här, säger Jeanette Nilsson.

— Lösnignen är att man hittar eldsjälar och låter dem vara eldsjälar och tror på dem. Låter dem få resurser, säger Michael Stenmark.

— Jag är helt övertygad om att vi kan skapa en norrländsk superregion med spel. Folk kommer vilja vara med oss och politiker ge med sig.

Pär Lager: Motsatsen kan också vara sann.

Hur gör man egentligen för att lyckas få ett framgångsrikt företag med god kommunikation och ett vinnande ledarskap? Författaren, föreläsaren och företagsrådgivaren Pär Lager gästade NMW och pratade om kommunikativt ledarskap och spaning på omvärlden.

Tidigare har han arbetat som VD på Berghs School of Communication,  varit chef för affärsutveckling på Sifo/Observer samt chef för omvärldsanalys och strategi på Svenska Spel och politisk sakkunnig i Regeringskansliet. I dagsläget arbetar han som ordförande i flera styrelser samt som rådgivare och skribent. Under hösten 2017 gav han ut med boken ”Kommunikativt ledarskap i praktiken”.

Vill du utveckla ditt företag? Förbättra kommunikationen, stärka lagandan och försäljningen?

  Här kommer tips från coachen! 

  • Marknadsundersökning. Oavsett vilken typ av organisation du har, så gör en enkel marknadsundersökning. Det ger dig en bättre överblick av vad som saknas men även på sådant som är bra. Se det som en spaning på omvärlden och att motsatsen kan vara sann.
  • Glossofobi. Mellan 50-70% av befolkningen lider av glossofobi, rädsla att tala inför grupp. Detta kan man motverka genom att ha öppen kommunikation på flera plan. För att få höra allas röster kan man uppmuntra kommunikation via telefon, mail eller enskilt samtal. Det som fungerar bäst för individen. Detta kommer inte bara stärka banden inom företaget, utan kan även hjälpa till att utveckla varumärket.
  • Fokusera på det individuella. För mycket av fokusen ligger på yrkesrollen. En bra ledare skapar en bättre relation genom att bli lite personlig och genom att ha förståelse för den privata delen av medarbetaren. Detta kan leda till ökad kreativitet och viljan att prestera mer.
  • Kommunikativt ledarskap. Kommunikation betyder gemensamt. Bjud in dina medarbetare att bli delaktig på en högre instans inom arbetet. På det sättet kan dem bli mer engagerade och på så sätt gör det enklare att implementera tuffa förändringar och beslut som rör organisationen. Då är chansen större att förändringen blir lyckad.
  • Flippade möten. Våga ha lite flippade möten. Gör videopresentationer som skickas ut till deltagarna innan. På detta sätt blir det inga tråkiga presentationer på mötet och det lämnar mer utrymme för diskussion och beslutsfattning.
  • Feedback och återkoppling. En viktig del i kommunikation är feedback. Jobba mot ett aktivt utbyte av konstruktiv kritik kollegor emellan. Detta gäller både chef till medarbetare, medarbetare emellan och medarbetare till chef. En kultur av feedback minskar problem i organisationen. Tänk på att inte vara alltför negativ i kritiken utan försök hitta de bra bitarna också.  80 procent av feedbacken bör vara positiv för att vara stärkande.

 

Hanna Stjärne: SVTs roll inför valet

Den journalistiska kärnan, transparens och demokratiska val. SVTs VD Hanna Stjärne besökte NMW och pratade om public service roll inför demokratiska val, källkritik och digitalisering. 

Hanna Stjärne har många års erfarenhet inom journalistiken och har idag en av de tyngsta chefstjänsterna i mediasverige. Hon har en bakgrund inom public service men även kommersiell media.

I ett allt mer digitaliserat samhälle där allt fler aktörer kan vara med och skapa och sprida innehåll, har public service en viktig roll att axla vad gäller sanningsenlig och källkritisk material. Hur jobbar man då med att säkra allas rätt till rätt information på nätet?

– Transparens som vi skapar genom att gå tillbaka till den journalistiska kärnan. Detta gör vi genom att sortera ut rätt information och lägga tyngd i den. Vi blir transparent på riktigt, säger Hanna Stjärne.

SVT samtalar också med Google, Amazon, Apple och Facebook som är dem fyra största mediebolagen i världen och som når ut till flest användare. Dessa träffades tidigare i veckan i Bryssel för att tala om de algoritmer som styr filterbubblan för deras användare.

–  Detta är en av de viktigaste bitarna för att öka källkritiken och säkerställa att rätt urval når ut, speciellt med tanke på att vi står inför ett valår, säger Hanna Stjärne, VD SVT.

Inför valet vill SVT vara en god kraft i det demokratiska valet.  Journalistik är ”The best obtainable version of the truth”.  Mediabolaget har i år valt ett annorlunda upplägg och skickat ut reportrar med en fikakorg till publiken för att diskuterar och höra deras tankar och funderingar inför valet.

–  Vi bidrar till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta. Det har vi med oss som vår grundvision, säger Hanna Stjärne.

Det anser SVT vara det viktigaste uppdraget i digitalisering. I och med digitaliseringen vill dem ha med alla på förändringens tåg.

–  Vi vill ha med hela landet och inte bara människor i de stora städerna.  Så till veckan startar ett nytt samarbete i Norrbotten tillsammans med Filmpool Nord.  Samarbetet innefattar en stor dramaserie tillsammans med produktionsbolaget FLX och regisseras av Felix Herngren, avslutar Hanna Stjärne, VD SVT.

Tarana Burke

Tarana Burke pratade om MeToo och kvinnlig styrka på NMW. Tyvärr kunde hon inte vara på plats men medverkade via videolänk från New York. 

Grundaren bakom Me Too träffade 1997 en ung tjej som berättade för henne om sin mammas pojkväns missbruk. Den historien och andra ledde till en organisation, Just Be Inc, som vill främja hälsan hos kvinnor och minoriteter.  Hennes slogan ”Me Too” såg dagens ljus i samband med det och syftet var att öka medvetenheten om övergrepp kring missbruk.  Under 2017 lånade skådespelaren Alyssa Milano begreppet som en hashtag. Det gjordes för att ge svar på anklagelserna mot Harvey Weinstein och andra personer som misstänks för sexuella övergrepp och trakasserier.

–  Detta är ett community som finns för att låta kvinnor få en chans att läka. Inte bara genom att hashtagen ska kasta ljus på en viss man gjort sig skyldig till trakasserier. Utan detta ska främst rikta fokus på överlevarna av ”Me Too”, alltså kvinnorna. Håll fokuset på dem, säger Tarana Burke.

Hur kan alla få ta plats och berätta om sin upplevelse? Inte bara kvinnor i viktiga branscher som Tarana Burke själv kallar för priviligerade kvinnor, utan kvinnor från alla branscher. Allt från skådespelare till servitriser.

–  Jag tror på att dem som är priviligerade kan vara en kanal för dem som inte hörs eller kan höras, säger Tarana Burke.

I Sverige har det startat en rörelse där män samlas och samtalar om  hur dem kan uppträda mot kvinnor. Det kan till exempel vara vilka skämt som är acceptabla. Den stora utmaningen är dock att nå dem som inte vill prata om det. Dem som tycker det är ett obekvämt ämne att diskutera.

–  Man bör aldrig vara bekväm  med att prata om detta, för detta är inte ett ämne som vi ska vara bekväma med, avslutar Tarana Burke med.

3 snabba frågor – Ida Östensson

Ida Östensson gästar Luleå och Norrbotten Media Week för att prata om #Metoo-rörelsen i Sverige. 

Ida Östensson är engagerad i #Metoo-rörelsen och grundare av stiftelsen Make Equal som arbetar med metoder för jämlikhet. Hon är också en av personerna bakom Fatta-rörelsen som verkar för samtycke i både praktik och lagstiftning.

1. Vad ska du tala om idag?

Jag ska prata om #Metoo med ett mediefokus. Framförallt kommer jag att fokusera på medias bild av sexuellt våld och hur det framställs genom rubriksättning, val av intervjuperson och var man lägger ansvaret. Vem som framställs som förövare och vem som är offer. Och vilka normer som skapas och bibehålls via medias framställningar.

2. Vad vill du att besökarna tar med sig härifrån idag?

Att män tar med sig ett självansvar och att kvinnor, transpersoner och icke binära personer känner sig stärkta. Och att alla vet vad man kan göra för att ta den här rörelsen vidare.

3. Hur tar vi #Metoo vidare?

Alla måste fundera över vad man själv har makt att förändra. Till exempel kan en pappa tala med sin son om vad man kan förändra för att samhället ska bli mer jämlikt. Som medlem i en förening kan man arbeta för att ta fram policys som verkar för jämställdheten och som ledare är det viktigt att man ger stöd för jämställdhet på gräsrotsnivå. Som man kan man bjuda in till killmiddag.

Efter Ida Östensson följer ett panelsamtal om hur vi tar #Metoo-rörelsen vidare.

3 snabba frågor- Isabella Löwengrip

Bloggaren, influencern och entreprenören Isabella Löwengrip gästar NMW för att tala om företagande, digitala strategier och hur framtiden är tjejernas.

Under sitt besök berättar Isabella Löwengrip om hur man bygger upp sitt företagande. Med utgångspunkt i sitt eget entreprenörskap ger hon  sina bästa tips på hur man lyckas i den allt mer digitala världen. Vi ställde tre snabba frågor.

1. Vad hoppas du att besökarna tar med sig från din föreläsning idag?

– Vad en influencer egentligen är. Att det inte bara är en tjej i bikini som fotar sina fötter i sanden. Det är istället en person som är duktig på att marknadsföra sig digitalt. I framtiden kommer många jobb att försvinna men inte det här.

2. Hur känns det att vara en del av Norrbotten Media Week?

– Det känns jätteroligt. Framförallt att det är i Luleå eftersom det är en stad som spottar ur sig nya bolag. Det är dessutom viktigt att ha en mediaweek här uppe, det är en befrielse att allt inte händer i Stockholm. Jag är jätteglad att få vara här och att jag är inbjuden som en del av det här sällskapet.

3. Vilket är ditt bästa tips för att lyckas som företagare?

– Mitt bästa tips är att bygga sitt bolag via sociala medier. Där kan du testa alla idéer och få bekräftelse direkt.

Mathias Wikström om Östersjöprojektet

Går det att kombinera bankverksamhet med ett starkt miljötänk? Mathias Wikström gästar NMW för att berätta om det prisvinnande Östersjöprojektet.

Mathias Wikström, VD för RBK Communications, är en del av teamet bakom Östersjöprojektet som vunnit Grand Prix i Cannes Lions. Projektet skapades på uppdrag av Ålandsbanken och syftar till att skapa förståelse för konsumtionens miljöpåverkan och finansiering till innovativa idéer för miljön. Under torsdagens föreläsning berättar Mathias Wikström om projektet och den prestigefyllda vinsten.

– Det som gör Östersjöprojektet så speciellt är hur många människor som samverkar och effekten av alla dessa människors ambition, säger Matias Wikström.

Han berättar att projektet har flera stora samarbetspartners, till exempel MasterCard och Thomson Reuters som alla bidragit på sitt sätt till kampanjen.

– Jag tror att det som lockade dessa multinationella företag till att engagera sig i vårt projekt var att de kunde se att deras insats skulle ha stor påverkan och vara av avgörande betydelse.

Och projektet är nyskapande. Det har bland annat utmynnat i ett kreditkort helt gjort på majs och Ålandsindex, ett index som i realtid visar transaktionskostnader både i kronor och euro men också i koldioxid.

– Det krävs mod att göra något som aldrig gjorts förr, säger Mathias Wikström.

Han berättar att möjligheten att kombinera arbetet inom kommunikation med ett miljötänk kändes väldigt bra.

– Det känns som en självklarhet att använda de förmågor man har till frågor som är viktiga. Får man ett sånt tillfälle så ska man ta det.