Hänger du med? – Annakarin Nyberg

Den digitala utvecklingen snurrar fort när vi nu går in i nästa teknikrevolution. Ja, det går så snabbt att det är snudd på omöjligt även för den invigde technörden att hänga med i svängarna.

Ta tillfälle att uppdatera dig om de senaste digitala trenderna och möjligheterna. Och få nya insikter om hur tekniken påverkar allas vår vardag, föder nya beteenden och behov. Hur big data och analys kan utveckla din affär och vilka utmaningar som vi brottas med redan idag.

LI SKARIN, vd på Luleå Näringsliv, lotsar oss genom eftermiddagen som bjuder på en grym line-up från några av regionens IT-företag. Missa inte Mats Eriksson från DataDuctus när han leder oss in i den virtuella verkligheten, med självkörande bilar och uppkopplad industri. Vilka konsekvenser och utmaningar innebär den nya tekniken och den nya framtiden? Kanske Robert Ylitalo från CGI med sin föreläsning om digitala tvillingar kan bringa reda i begreppet – och hjälpa oss att se ännu klarare. Hur ser framtidens samhälle ut om dolda dataflöden öppnas upp och möjliggör korsbefruktning av information och innovation som skapar nya värden?

EN UTMANING som vi alla brottas med handlar om säkerhet i den digitala världen, något som både privatpersoner och företag ofta slarvar med. Arctic Group bjuder på några enkla tips om hur du ökar säkerheten online.

En annan viktig fråga är hur vi människor mår och förhåller oss till en uppkopplad vardag i ett digitaliserat samhälle. Filosofiedoktor Annakarin Nyberg, disputerad internetforskare, författare och bloggare som bland annat jobbat med Underbara Clara, putsar upp våra framtidsglasögon. Dagen avslutas med en inspirerande föreläsning av Linus Thörnblad, friidrottare, om den långa vägen tillbaka efter utbrändhet.

SJÄLVKLART stannar du kvar på after work och delar alla nya insikter och idéer med gamla och nya bekantskaper.

En eftermiddag med IT-branschrådet hålls på Kulturcentrum Ebeneser fredag 9 februari kl 13-20.

Öka trivsel och lönsamhet – Pär Lager

Pär Lager har en lång och gedigen bakgrund inom utbildning av landets kommunikatörer.

Idag är han dedikerad till det kommunikativa ledarskapet som styrelseproffs, författare och föreläsare.

Helt enkelt för att det är nyckeln till framgångsrikt ledarskap.

Varför skrev du en bok om just kommunikativt ledarskap?

– För att det är en så otroligt viktig del i att skapa framgång för både individer och organisationer. Kommunikation blir också en allt viktigare del i ledarskapet, för att medarbetare blir allt viktigare.

Vad är det svenska ledare generellt inte har förstått ännu när det gäller kommunikativt ledarskap?

– Hur man går från ord till handling. Ledare tror att man är kommunikativ, men forskning visar att så inte är fallet. Långt därifrån faktiskt.

Hur inleder man ett arbete för att bli bättre som ledare?

– Förstår kraften i kommunikation och börjar prioritera det i sitt ledarskap. Det handlar om att lära sig och ta del av de perspektiv, modeller och praktiska verktyg som finns.

Vad kan man få ut av det arbetet om man lyckas?

– Här är forskningen väldigt tydlig: en mer innovativ, snabbfotad och lönsam organisation där medarbetarna är friskare och trivs mycket bättre.

Hur gör du själv för att leda kommunikativt? Några tricks?

– Att först försöka förstå innan jag blir förstådd och att alltid sträva efter att utgå från mottagarens villkor. Att ställa den enkla frågan: När trivs du som allra bäst att kommunicera med mig?

Pär Lager:

En av landets mest uppskattade föreläsare inom ledarskap, omvärldsanalys och internkommunikation. Aktuell med boken Kommunikativt ledarskap i praktiken.

Tidigare vd för Berghs School of Communication, chef för affärsutveckling för Sifo Group, politisk sakkunnig på Utbildningsdepartementet, chef för strategi och omvärldsanalys på Svenska spel.

Tävlingscyklist med förflutet i landslaget.

 

Lyssna till Pär Lager på Kulturens hus torsdag 8 februari kl 15.20.

Hon vill göra vetenskapen underhållande – Emma Frans

Med humor och bra berättande vill Emma Frans nå ut med vetenskapen och göra den tillgänglig för de som inte intresserar sig för vetenskap.

– Det är så man måste göra. Annars står man bara och predikar för kören, säger hon.

På Idrottsgalan i mitten av januari delade Emma Frans ut priset till Årets kvinnliga idrottare. Precis innan hon gick in på scenen presenterade Kristin Kaspersen henne för publiken, med orden: hon gör oss alla lite smartare.

Det var en beskrivning som Emma är väldigt nöjd med, och det är precis det som är hennes ambition.

– Vi befinner oss i en tid där det finns ett överflöd av information. En gång i tiden trodde man att internet skulle resultera i att alla blev jättesmarta. Men vi matas hela tiden med lättillgänglig stimulans, starka känslor och drama. Uppmärksamheten räcker inte till fakta och kunskap. Jag försöker berätta en kul anekdot och göra det vetenskapliga underhållande och lättillgängligt.

Till vardags arbetar Emma som epidemiolog på Karolinska insti- tutet, där hon forskar om adhd- läkemedel och huruvida de ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

– Det är jätteintressant och det är en väldigt relevant frågeställning i och med att allt fler barn får de här diagnoserna och allt fler behandlas med läkemedel.

Men för fem år sedan började hon blogga om vetenskap. Då var bloggens riktiga glansdagar egentligen över, så för att nå ut sökte hon sig till Twitter. Där har hon numera över 60 000 följare och hennes kommunikativa framgångsrecept har varit att blanda mycket humor med vetenskap.

FÖR HENNE HANDLAR det mycket om att bygga förtroende för forskningen.

– På sistone har det varit skandaler när forskare betett sig oetiskt. Macchiarini är den första man tänker på. Det är också en bild av forskare som media för ut nu, och då är det viktigt att man bygger förtroende och närhet till människor.

Men det handlar också om att nå ut med vetenskapen genom att hitta de intressanta vinklarna, få människor att förstå varför ve- tenskapen är relevant och hur den kan hjälpa människor att genomskåda nätets myter eller att inte gå på fake news.

– Jag försöker ta vetenskapen och tillämpa den på sådant som vi faktiskt bryr oss om.

När börjar dina varningsklockor ringa?

– Det handlar mycket om källor och vad det baseras på. En enskild expert tycker jag inte betyder någonting egentligen. Man ska försöka kolla på vad den samlade expertisen säger.

I höstas publicerades hennes bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams, som bland annat handlar om varför vi måste tro på vetenskap.

– Anledningen till att det kändes angeläget att skriva boken var det som hände 2016, med Brexit och Trump. Det som hade pågått i många år i slutna Facebookgrupper kom in i maktens finkorridorer, säger Emma, som benämner boken som ett litet försvarstal för vetenskapen.

SAMTIDIGT VILL HON vara tydlig med vad som är bra vetenskap, vad som är dålig vetenskap och vilken forskning man ska tro på.

– Det handlar också om att acceptera den bästa möjliga förklaringsmodellen. Och jag tror att det är viktigt att vi pratar om det här, just nu.

Emma Frans: 

Epidemiolog som arbetar på Karolinska institutet. Skriver även i Svenska Dagbladets Vetenskapskollen.

Fick Stora Journalistpriset 2017 i kategorin Årets röst, och utsågs även till Årets folkbildare samma år. ”Jag tror att det jag håller på med ligger väldigt rätt i tiden”.

 

Lyssna till Emma Frans på Kulturcentrum Ebeneser tisdag 6 februari kl 14.30.

 

TIOÅRSJUBILEUM FÖR DOKUMENTÄRFILMSDAGEN

För tionde och sista året kommer Dokumentärfilmdagen och utdelning av Eric Forsgrens dokumentärfilmpris äga rum på Studio Acusticum i Piteå.

Det spännande mediet television introducerades i Sverige under 1950-talet. År 1956 började Sveriges radio att sända tv i södra Sverige, Norrland fick vänta ytterligare några år till slutet av 50-talet och början på 60-talet. För tittarna var det ett helt nytt sätt att kunna ta del av rörliga bilder och helt nya berättelser.

ERIC FORSGREN VAR den första journalisten som anställdes på Sveriges Radio. Han ägnade sitt liv åt att göra journalistiska produktioner i form av reportage och dokumentärfilm. Under den senare delen av sitt liv drev Eric ett eget produktionsbolag som gjorde allt från dokumentärer till kommersiella produktioner.

VID SLUTET AV sin långa karriär inom media insåg Eric att dokumentärfilm, som låg honom extra varmt om hjärtat, var något det borde satsas ytterligare på i Sverige för att få bättre kvalitet och högre status.

2008, för tio år sedan, beslutade han därför att avsätta en miljon kronor till ett dokumentärfilmpris som skulle delas ut på Studio Acusticum i Piteå. Under en tioårsperiod delas hundratusen kronor ut årligen till en vinnare.

TIDIGARE DOKUMENTÄRFILMARE som tilldelats priset är bland andra Tom Alandh, Ylva Hemstad, Åsa Blanck, Johan Palmgren och Per Anders Rudelius, för att inte tala om förra årets vinnare Bosse Lindqvist.

UNDER ÅRETS EVENEMANG visar vinnaren sin film och berättar om produktionen. Temat under dagen är dokumentärfilmens utveckling och hur integrationen med digitala produktions- och publiceringsformer utvecklas i rekordfart.

Medverkande är bland andra filmproducenten Stina Gardell, Juan Pablo Libossart från Svenska filminstitutet, Charlotte Hellström från SVT och Katja Härkönen från Filmpool Nord.

UNDER DAGEN KOMMER även Ingela Lekfalk att berätta om sin nya film Underdogs som handlar om hockeylaget Luleå Hockey/MSSK, ett av Sveriges mest framgångsrika damlag i ishockey.

Dokumentärfilmsdagen hålls i Studio Acusticum i Piteå fredag 9 februari kl 10-16.

 

”Källkritik för mig är lustfyllt” – Jack Werner

Förra året höll Jack Werner totalt 93 föreläs- ningar på temat källkritik på nätet. I år siktar han på att den siffran ska öka till 100.

På NMW föreläser han under rubriken Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå.

Citatet har Jack Werner snott från en Facebook-kommentar, där en man kommenterade en artikel där det påstods att en ung flicka hade fått kvarsittning eftersom hon hade haft en svensk flagga på sitt Iphone-skal.

– Den nyheten var rakt igenom påhittad. Det var några i den Facebookgruppen där det här spreds, som sa att det här är fel, artikeln kommer från en bluffsida. Då skrev han, citat: Jag skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå, säger Jack Werner.

RUBRIKEN PÅ föreläsningen är även titeln på hans kommande bok om källkritik på sociala medier, som ges ut i april. Och att källkritik (och spökhistorier) är hans största intresse går inte att ta miste på.

– Man går miste om jättemycket spännande historier om man inte är källkritisk. Källkritik för mig är lustfyllt, även om det må låta väldigt duktigt av mig att säga så.

Men att vi skulle varit mer källkritiska förr är inget som Jack Werner skriver under på.

– Om man tittar överlag på nivån av hur mycket vi förstår av vår omvärld tror jag det är mer idag än vad det var förut. Vi får mer information, fattar mer källkritiska beslut idag. Vi förhåller oss mer källkritiskt till saker idag än vad vi kanske någonsin gjort. Vi läser och skriver oerhört mycket mer text idag än vad vi någonsin läst eller skrivit förut. På punkt efter punkt tycker jag att vi inte är de här desperata, korkade som vi emellanåt utmålas som.

VALÅRET 2014 var Jack Werner med och lanserade Viralgranskaren på tidningen Metro, som han (tillsammans med Linnea Jonjons och Åsa Larsson) fick Stora Journalistpriset för i kategorin Årets förnyare. Även i år är det valår, men han ser inte en risk för att det kan komma att spridas mer desinformation, eller finnas brist på källkritik på sociala medier, bara för det.

– När vi lanserade Viralgranskaren gjorde vi det med idén att ”det här valet kommer bli så oerhört mycket kaos”. Det var en av de grundläggande analyserna. Sedan blev det inte så värst mycket mer än vad vi såg vardagligen ändå. Jag är försiktig med att säga att det här valet kommer att utlösa hela krispaniken. Det finns en tendens till att säga ”om vi bara klarar av det här valet, så kan vi släppa det sen”. Man gör en jätteansträngning nu, sedan är det som att man andas ut. Jag tror att källkritik är som allra viktigast i vardagen, när vi faktiskt tror att den inte behövs.

HELST AV ALLT vill han att man ska se på valet som man gör på första april.

– Om förhållningssättet den första april kunde bli varje dags förhållningssätt, så skulle det bli mycket bättre. Om vi modifierade det till att säga ”om varje år var ett valår” så skulle förhållningssättet till källkritik på internet vara bättre. Då skulle vi se och på ett helt annat sätt vara vakna för när någon försöker få oss att tycka någonting.

Jack Werner:

Frilansjournalist och föreläsare som bland annat jobbat på Sveriges Radio och tidningen Metro. Programledare för SR:s Creepypodden. Utsedd till Årets folkbildare 2014.

Jack om begreppet fake news: ”Jag gillar inte begreppet. En person som kallar något för fake news kan syfta på en debattartikel som de i sak inte håller med om, en lögn, ett missförstånd. Det finns ingen som helst definition i begreppet. Det betyder att människor använder det bara för att från sina respektive sidor anklaga varandra för att vara sämre än de själva”.

Lyssna till Jack Werner på Kaleido i Piteå onsdagen 7 februari kl 09, samt på Kulturcentrum Ebeneser i Luleå kl 14.45.

 

Ett eget ekosystem för skönhet – Isabella Löwengrip

14 år gamla definierade hon bloggmediet som Blondinbella.

Idag är hon serieentreprenör med internetbaserade tjänster. Och Isabella Löwengrip har målet klart – miljard- omsättning.

Som Blondinbella publicerade hon sin blogg som snabbt växte till en av de största i Sverige. Idag är hon själv föremål för affärspressens rubriker som serieentreprenör med nytänkande e-handel och e-tjänster. Och det är ett imponerande bygge. Idag omsätter hon 70 miljoner kronor och har cirka 40 anställda i sina bolag.

Men, under titeln Economista passar hon också på att tipsa om hur man får ordning på sin privatekonomi. Från shopoholic till saveoholic, som hon själv kallar resan.

Till Veckans Affärer gav hon i höstats sin syn på varför hon lyckats så bra med att utveckla sig från bloggare till företagare.

– Jag har skapat ett eget ekosystem för skönhet där jag vill äga alla delarna i värdekedjan. Det handlar bland annat om att äga fabrikerna för tillverkning av våra produkter och plattformen för e-handeln av våra produkter. Dessutom håller vi också på att utveckla en börs för sociala influencers, det vill säga en digitaliserad marknadsplats där företag lätt kan matchas ihop med rätt influencer för att få ut produkten.

ETT HELHETSTÄNK som lönat sig. Isabella Löwengrip har både marknadsföringskanalen och produkterna att marknadsföra. I grundtänket inte mer komplicerat än att ICA har egna produkter i sina butiker för att tjäna pengar i alla led, men som bloggare har hon hunnit längre än de flesta i sitt entreprenörskap. I en tid där influencers varit det nya svarta – är hon sedan länge etablerad och sysselsatt med att skapa ett litet imperium kring sitt kändisskap.

MEN HENNES PRODUKTER säljs också utanför hennes eget universum. Skomärket Flattered säljs bland annat på anrika Harrods i London. Och jo, planerna går hisnande fort framåt. Hon gör ingen hemlighet av att hon inom fem år vill nå miljardomsättning.

Omöjligt? Ja, kanske, men vem hade 2005 trott att 1,5 miljoner unika besökare skulle läsa hennes blogg idag.

Isabella Löwengrip:

27-årig influencer, entreprenör, författare och föreläsare.

Startade 14 år gammal bloggen Blondinbella 2005 och blev snabbt Sveriges första sociala påverkare, så kallad in uencer. 2015 hade blog- gen över en miljon unika besökare i veckan. Entreprenör sedan 2007 då hon 16 år gammal startade bolaget Bellme AB.

Driver idag Löwengrip Invest som investerar i e-handel och internettjänster. Idag omsätter företagsgruppen cirka 70 miljoner kronor och har 40-talet anställda. Medverkat i tv-program som Let ́s dance (2009) och Fångarna på fortet (2011).

Isabella Löwengrip talar på Kulturens hus torsdag 8 februari kl 13.

”Jag sökte en genre som inte fanns” – Maxida Märak

Maxida Märak är känd som både rappare och jojkare, musikproducent, skådespelerska och aktivist. Men det är musiken som ligger henne närmast om hjärtat.

– Blir du nuddad av en musikslinga kan du inte värja dig. Det är någonting som är magiskt med den konstformen, säger hon.

Med sin uppväxt i en musikalisk familj blev Maxida Märaks val att arbeta som musiker och artist ofrånkomligt.

– Jag hade stått på teaterscenen ganska länge och började få ett behov av att representera mig själv utan att ikläda mig roller. Det växte fram, och jag fick barn, då får man fokus på vad det egentligen är man vill göra.

Hon ville kombinera hiphop – den musik hon alltid lyssnade på när hon växte upp – med jojken, och göra något som var mer relaterat till klubbscenen, en undergroundrörelse.

– Jag sökte en genre som inte fanns. Jag tyckte inte det fanns någon genre som representerade det jag kom ifrån, utan att det blev väldigt stereotypt samiskt. Det var en slags jakt på någonting jag hade saknat.

DET MÄRKS TYDLIGT att Maxidas Märaks engagemang för musiken är osvikligt, och att det går hand i hand med hennes samhällsengagemang.

– En musiker kan lyfta fram ett samhällsproblem och lägga fram det till en publik som inte tror sig vara politiskt intresserad. Landar det rätt kan man göra extrem skillnad. En riktigt bra låt kan du inte värja dig från. Alla har ett behov av kultur, även fast de inte vet det. Politiker lägger inte några resurser på kultur, men de själva har ett superstort behov av att gå på sin opera varje helg. Det är ingen som kan leva utan det.

DE SENASTE ÅREN har Maxida Märak synts mycket. Hon programledde förra årets Grammisgala tillsammans med Magnus Carlsson i Weeping Willows. Hon hade en roll i tv-serien Midnattssol och i höstas var hon med i premiäravsnittet av Jills veranda. Denna vinter ska hon turnera och den 6 februari, på samernas nationaldag, kommer hon till Luleå och Kulturcentrum Ebeneser.

Samma dag som Maxida Märak spelar, visas dokumentärfilmen om Maj Doris Rimpi, skådespelerska och konstnär, som bland annat var med och grundade Giron Sámi Teáhter där Maxida arbetat.

– Jag gillar henne väldigt mycket. Jag har stor respekt och kärlek till henne. Hon är en cool människa, säger Maxida, som vuxit upp med musikaliska förebilder som Buffy Sainte-Marie, Mari Boine och Nils-Aslak Valkeapää.

– De var självklara personer i en samisk uppväxt men jag har lyssnat mycket på och inspirerats av TLC, Destiny’s Child, Michael Jackson och Busta Rhymes.

Men också Povel Ramel.

– Han var skicklig på att skriva texter. Det finns en kulturskatt där. Det är synd att det är många i min ålder som inte vet vem han var.

NÄR DET KOMMER till att skriva egna texter är Maxida Märak inte inspirerad av någon. Snarare kan hon bli inspirerad av ett beat eller en händelse.

– Är det något jag kan så är det att skriva texter. Det är lite som att jag sitter på ett annat språk. Jag behöver inte jobba särskilt hårt med att omvandla det tänket till text. Jag sätter mig bara ner och skriver.

Maxida Märak:

Artist och musikproducent. Uppvuxen både i Jokkmokk och Stockholm. ”Jag har ett jättebehov av att få båda världarna. Jag mår inte bra att vara får länge på ett ställe”. Gav ut sin första skiva 2014. I höstas kom EP:n 5.

Lyssna på Maxida Märak på Kulturcentrum Ebeneser tisdag 6 februari kl 21.

Tillbaka till naturen – Maj Doris Rimpi

För tjugotre år sedan bestämde sig Maj Doris Rimpi för att följa sin inre kompass och ytta till Parenjárgga, där hon hade sina rötter.

– Jag ställde klockan på 00.00 och yttade hem. Jag hade varit ute i det världsliga och yttade till släkten och gick tillbaka till levnadssättet, säger Maj Doris Rimpi.

Hon beskriver insikten av hur livet blev efter ytten hem till gården i Parenjárgga som att ”det fysiska och det andliga blev ett”.

– Om jag jämför med ekorrhjulet tidigare, handlade mycket om att gå tillbaka till naturen och ordna naturlig mat till renarna. Det tog hela sommaren och hösten.

MAJ DORIS är känd både som konstnär, slöjdare och skådespelerska. Hon var med och startade Dálvadis Sami Teáhter, tillsammans med Harriet Nordlund, och redan 1971 hade hon sin första utställning. Sedan dess har hon haft ett åttiotal samlingsutställningar och ett femtiotal separata.

I år fyller hon 75 år, men åldern är inget som hindrar henne, för nästa utställning är redan inplanerad. Den blir i Göteborg i höst, men innan dess ska filmen om henne själv premiärvisas i samma stad.

DOKUMENTÄREN Maj Doris spelades in under några vintermånader 2017 i Maj Doris hem på gården i Parenjárgga, som ligger vid stranden av Stora Lulevatten. Filmarna Jon Blåhed och Jimmy Sundin följer Maj Doris i hennes vardag, det dagliga slitet med snöskottningen, vilopauser i soffan, i hennes tankar om politik och exploateringar, och inte minst arbetet med att utfodra renarna som hon har haft hemma vintertid.

Men dokumentären visar också resorna i samband med lanseringen av filmen Sameblod, där Maj Doris har en bärande roll.

För de senaste åren har det blivit mycket filmarbete för Maj Doris. Även om hon är van att stå framför kameran, var det annorlunda att arbeta med dokumentären.

– Film är ett kollektivt arbete. Innan har det varit riktiga filmteam, upp till trettio-fyrtio personer. Men nu har jag jobbat med två personer.

TILL EN BÖRJAN ifrågasatte hon filmprojektet och undrade vad det kunde finnas för intresse ”från övriga samhällsmänniskor att se mig här i Parenjárgga?”.

Men när hon ck reda på att det skulle vara en produktion från Norrbotten, om personer från Norrbotten som man sällan ser, bestämde hon sig för att vara med.

– En orsak var ju också att grabbarna var unga och intresserade av film. Nåja, tänkte jag. De får väl prova på det här. Det kan ju vara viktigt.

 Hur var det att ha ett filmteam så nära inpå sig?

– Det var precis som att de hörde hemma här. Och den där snäckan som alltid satt på mig, den kom jag inte ihåg. Så jag har väl babblat så de har haft skitjobbigt att klippa ut vad jag har pratat om. Det blev som vardag. Och sen, inte att förglömma, fick jag hjälp med snöskottningen och med renarna.

Men i år är det första vintern som hon inte har renarna hemma.

– Dem saknar jag. Det blir mer en helhet för mig, det blir liv ute, säger hon och förklarar att det är så mycket resande i samband med dokumentären.

– Och då går det inte. Vem ska sköta dem här?

Hon är nöjd med det slutliga resultatet av dokumentären.

– Filmen blev som pojkarna informerade om. Det är en film om min vardag, upp och ner, ingen skönmålning. Jag är jätteglad idag att jag har tillbringat tid med de här grabbarna, säger Maj Doris Rimpi.

Maj Doris Rimpi: 

Konstnär, slöjdare, skådespelerska, kulturproducent och renskötare. De senaste åren har hon medverkat i ett flertal filmer, bland annat Isdraken (2012), Glada hälsningar från Missångersträsk (2015), Sameblod (2017) och kortfilmerna Myrlandet och filmen om Laponia. Har fått era stipendier och utmärkelser, bland annat Sápmi Awards 2012.

Bor i Parenjárgga väster om Porjus, där hon också är uppvuxen.

Se dokumentärfilmen Maj Doris på Kulturcentrum Ebeneser 6 februari kl 19.

 

De politiker som är bäst på sociala medier vinner valet – Alan Rosenblatt

Sociala medier revolutionerade politiken, i USA tweetade Donald Trump sig till presidentposten. 

Nu är artificiell intelligens här, kommer robotar vinna nästa kampanj?

– AI erbjuder seriöst intressanta möjligheter, men det finns risker, konstaterar Alan Rosenblatt, professor med fokus på sociala medier och politisk debatt.

Han är gurun i Washington som politiker världen över vallfärdat till det senaste decenniet. Sociala medier som kampanjplattform för politiker är ämnet. Professor Alan Rosenblatt har i 25 år fördjupat sig i just politikens liv i sociala medier.

Vad är det viktigaste vi kan lära oss av Trump- kampanjen?

– Att det är viktigt att kampanjer behandlar sociala medier som den primära kanalen. Att man ger det arbetet högsta prioritet. Fler människor kommer att interagera med och lära sig om en kandidat via sociala medier än via någon annan kanal. Och eftersom Trump personligen publicerade på sociala medier skapade han en djupare och mer personlig kontakt med sina anhängare. Han kunde använda Twitter för att stjäla berättelsen från media. Men vi lärde oss också att ibland tog han initiativ på Twitter på ett kontraproduktivt sätt. Så det finns gränser för hur andra kandidater och kampanjer ska efterlikna sin användning av sociala medier.

Vilken framtidsfråga känner du att politiker måste engagera sig i?

–En sak som vi har lärt oss i USA är att väljarna har en kanske lite ny syn på vad som ska vara o entligt. Öppenhet är viktigt, men endast i den mån det bidrar till att hålla politiker ansvariga. Utöver det kämpar vi alla med attackerna på media. Ansträngningar att diskreditera media som falska nyheter är kännetecknet för auktoritära ledare. Men vi ser allt er liknande attacker i demokratiska samhället. Även från andra grupper. Vi måste återupprätta nyhetsmediernas trovärdighet, undervisa folket i skillnaden mellan rapporteringsfel och det avsiktliga försöket att desinformera.

Vilken inverkan kan AI ha på kampanjer på internet? Kan robotar ta debatten på sociala medier?

– AI erbjuder seriöst intressanta möjligheter. Det hjälper oss att behandla stora mängder av kommentarer från allmänheten i realtid. Detta öppnar dörren till större fokusgrupper för både kvalitativ och kvantitativ forskning. Det sagt är jag fortfarande motvillig att lita till AI för att skapa svar på människors frågor. Det kan fungera. Men det finns risker med det. Även ett fåtal felaktiga svar kan självklart orsaka allvarliga problem.

Hur ska vi se på utvecklingen, kokas allt ner till en mest känd-tävling?

– Jag tror att vi befinner oss i en mest känd-tävlingsfas. Men jag tror också att erfarenheten av de kända personer vi väljer så småningom kommer att leda oss till att återvända till mer professionella ledare. Som sagt tror jag att ännu mer professionella ledare måste lära sig hur man använder sociala medier och andra kanaler för att bli mer kända. Övergången till professionalism kräver det.

Har du sett några överraskande saker som strider mot den aktuella debatten?

– Det är för tidigt att veta säkert, men vi ser stöd för en devalvering av den berömda Donald Trump bland förortsrepublikaner, speciellt bland kvinnor. Det kan vara resultatet av en perfekt storm som konvergerar sina egna kontroverser, det stigande offentliga motståndet mot det sätt som män – särskilt mäktiga män – behandlar kvinnor.

Det är valår i Sverige, vilka är dina viktigaste råd till våra politiska partier?

– Sveriges particentrerade parlamentariska system skapar ett något annat sammanhang för den politiska användningen av sociala medier jämfört med USA:s kandidatsystem. Men svenska politiker kan och bör använda sociala medier för att öka sin makt inom sina respektive partier. Ju fler partier och politiker som symbiotiskt kan förstärka varandra i den nationella konversationen, desto mer politisk framgång kommer de att ha. Detta beror på att de bättre kan förankra det politiska stödet för sina dagordningar.

Alan Rosenblatt: 

Digital- och sociala medier-strateg, professor och debattör med över 25 års erfarenhet.

Hans arbete fokuserar på att använda digitala och sociala medier för att bättre förstå den allmänna opinionen, driva politiska kampanjer och utbilda allmänheten om viktiga frågor.

Alan Rosenblatt föreläser på Kulturens hus torsdag 8 februari kl 14.40.